Har varit i stallet i princip hela dagen idag, ganska skönt faktiskt!

 

Snurres klinikbesök gick toppen idag, behandlingen har tagit så bra som den bara kunde ha gjort. Pålagringen finns självklart kvar men han är inte halt och har inte ont. Så fort vi var klara så ringde jag till tjejen som var och provred honom då hon var väldigt intresserad av honom. Så nu är de så gott som bestämt, på lördag köper hon honom och han följer även med henne hem på en gång då. Känns bra, skönt..men ändå så konstigt. Jag älskar ju denna häst över allt annat, min finaste vän som jag delat allt med, kommer inte vara min längre. Han kommer inte stå där i hagen när jag kommer ut, jag kommer inte få sitta på hans underbara rygg igen, inte känna hans mjuka mule mot min kind. Han kommer inte hamna långt bort, men han kommer aldrig vara min igen. Min fina älskade häst. Känner hur tårarna trycker när jag skriver de här, de är knäppt. Fem år tillsammans, fem jobbiga men helt underbara år som jag lärt mig så otroligt mycket på tar slut på lördag. 

 

Nu tar vi den andra pärlan, han hoppade som sagt idag. Hoppade bara lite lågt och inte så mycket då han inte har hoppat ordentlig på ett tag. Men satan vad han hoppar, känns betydligt mer än de syns. Jag trivs himla bra med honom. Låter bilderna och filmen tala för sig själv.

 

.